Blogg D: aktuell mediefråga

Flera av artiklarna som är länkade från journalistikhemsidan står det att bloggen ses som ett så nytt forum. Det är ju ingen nyhet egentligen. Från början var man tvungen att skriva i html-kod vilket var lite bökigare än dagens enklare variant där ”alla” kan skriva direkt och få det publicerat. Men det var ju också det som gjorde att det tog fart ordentligt. Och visst är det kul att skriva om man vet att någon läser det med och kanske lämnar någon kommentar efter sig. Så är det med allt tycker jag, man jobbar för att få lön, man tränar för att bli bättre och man skriver för att utveckla sitt skrivspråk. Får man feedback på det man gör så sporras man och fortsätter.

Just det som har skett med bloggen är att det har blivit enkelt! Människan är lat av naturen och det gör i sin tur att hittar genvägar som underlättar vardagen. Ju snabbbare tekniken blir desto svårare har vi att gå tillbaka i utvecklingen. Samma sak gäller även med informationssökning. Vi blir vana att bara minuter efter att det har hänt något så ska vi veta allt, ingen vill leta runt i timmar för att bli väl informerad. Så varför inte bara inse, och då menar jag alla bakåtsträvare, att bloggen är en snabb kanal för att ge ut information på. Sen spelar det mindre roll vem som ligger bakom bloggen, vare sig det är en student, brandman eller personalchefen som skriver.

Det är intressant det som Anders Mildner skriver om var går gränsen idag för information och pr. Nog för att flertalet av ungdomar använder sig blogg för att ventilera sina egna tankar och skriva vilka fester de har varit på och vilka kläder de ska köpa osv. Men om man istället kikar på yrkesverksamma som har insett kraften med en blogg. Hur många som man kan lyckas övertala och hur snabbt budskap kan sprida sig via en blogg.
Jag anser inte att man ska lägga för mycket vikt kring att diskutera nivån på alla bloggar. Man ska ju skriva för att man tycker det är kul och likaså ska man läsa bloggar där man gillar dess innehåll så klart.
Så än en gång är det vi läsare som måste vara kritiska över vilken information vi kommer över. Jag ser detta som en spännande resa där vi har turen att få vara med och se vilka förändringar som kommer ske.

Men vad är vi då som bloggar? Ja givetvis så är det en typ av journalistik att blogga. Först insamling, sen bearbetning och därefter publicering av material. Tycker det räcker som svar på den frågan.

Men det som är så bra, vare sig man är känd eller inte, är att man får ta plats och publicera sin version av en händelse. Det krävs inte att man är en utbildad journalist för återberätta en händelse. Det enda som skiljer än nivån på språket, alltså själva förpackningen vilket oftast kan kvitta om man vill höra något snabbt. Jag vill föra över information från A till B, sen hur det går till spelar mindre roll. –Bara det går snabbt…

Avslutningsvis så vill jag säga till alla journalister som är åt det bakåtsträvande hållet mot förändringar och som alltid har en så negativt inställning innan man är insatt, ”se inte allt som en förändring utan se det som en förnyelse som är nödvändigt för att passa in i framtiden”.